Idag hade vi seminarie i bild där vi alla i klassen hade läst boken Nu ler Vygotskij och sedan fick vi sitta i grupper och diskutera vad vi hade skrivit om. I min grupp diskuterade vi bland annat: 

• Ansvar som vi har som pedagoger. Att vi vågar utvecklas och hur vi lägger upp vårt arbete där vi lyssnar på barnens ideér, tankar och önskemål. 

• Vi diskuterade hur rummet och omgivningen påverkar barnens lärande. Vi pratade om hur viktigt det är att det finns olika material och föremål i rummet som väcker känslan av skaparglädje och kreativitet hos barnen. 

• Vi pratade om bokens viktigaste kapitel och vi var många som hade valt kapitlet Lärare som ett viktigt kapitel. Även kapitlet Ansvar och hållandet. 

• Vi diskuterade om olika aktiviteter och hur vi som pedagoger planerar och lägger upp aktiviteter. Är det bra att planera för noggrant eller ska det vara mer spontant?

Körling (2012) beskriver att när pedagoger gör en för noggrann planering av en aktivitet så finns risken att man utesluter barnens samverkan och åsikter och att pedagogerna förväntar sig ett specifikt resultat.

Detta väckte mitt tankesätt och jag bestämde mig då för att jag vill under min VFU testa att göra två aktiviteter, en där  jag planerar aktiviteten fullt ut och sen en aktivitet som inte är så planerad. Jag vill se hur aktivitetens gång och resultat kan se olika ut. 

Vi diskuterade sedan i gruppen om olika saker som vi ville argumentera mot eller för, eller något vi från boken vi ville lyfta. Vi diskuterade mycket om tiden i verksamheten där många pedagoger ofta påpekar att tiden inte räcker till. Vi diskuterade då vad vi lägger tid på och hur vi kan lägga upp tiden i verksamheten på olika sätt. 

--------------------------------------------

Referenser 

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Idag hade vi ett tillfälle att skapa ett didaktiskt material som vi kan använda oss av ute på praktiken. VFU uppgiftens ena del för den här terminen är att skapa ett eget didaktiskt material som jag sedan kan använda mig av under VFUn. Det didaktiska materialet ska ingå i förskoleklassens tema och vara anpassat efter det som de arbetar med just nu. Ute på min praktikplats arbetar pedagogerna och barnen just nu mycket med alfabetet, geometriska former och med sånger med tecken som stöd. 

Jag bestämde mig då idag för att skapa ett memory med bokstäver och bilder. Memoryt går ut på att barnen ska para ihop rätt bokstav med rätt bild. På varje bild är det ett föremål, t.ex ska barnen para ihop bokstaven B med bilden på en björn. När barnen har parat ihop rätt bokstav med rätt bild ska barnen även försöka komma på två eller tre andra ord som innehåller just den bokstaven. Jag diskuterade detta först med min handledare och hon tyckte det var en jätte bra idé. 

Det andra didaktiska materialet jag valde att skapa var ett spel med geometriska former där jag gjorde trianglar, cirklar, rektanglar och kvadrater i olika storlekar och färger. På baksidan av varje form finns det en fråga eller uppgift. Det kan vara till exempel en fråga som hur många fingrar har alla barnen tillsammans eller en uppgift att räkna ut ett tal. Jag visade detta för min handledare och vi diskuterade tillsammans om aktiviteten. Hon tyckte det var en rolig aktivitet som kopplas ihop med det de arbetar med just nu. 

Jag vill inför min VFU skapar mer material då jag tänkt göra en musik aktivitet där jag leder en egen sångstund med hjälp av tecken som stöd och använda ett didaktiskt material som t.ex bilder. 

Hej!

Idag hade vi workshop bild 2 med Mats Andersson. Dagens uppgift var att skapa eget papper och att skapa Papier mache och olika figurer. Mats visade oss hur vi genom att mixa klippt tidningspapper och vatten kunde skapa eget papper. Papier manche tyckte jag var lite svårare att skapa då man skulle mixa rivet papper med tapet lim och vatten. Efter man hade mixat ihop det till en röra kunde man välja att blanda i någon färg. Jag valde att färga mitt rosa. Sedan skulle man hälla ner den mixade röran i en tyg bit för att på så sätt kunna trycka ut allt vatten ur massan. När man hade fått ut allt vatten hade massan blivit som lera och jag kunde arbeta med massan för att skapa en figur. Jag valde att skapa de till en cupcake. Det var två jätte roliga uppgifter som jag aldrig testat tidigare. Jag hade absolut kunnat tänka mig att göra detta som en aktivitet ute i barngruppen, det är roligt samtidigt som barnen får testa på skapa något på egen hand. 

Efter vi hade skapat papier maché och eget papper skulle vi arbeta med olika typer av lera. Vi fick testa att känna och stå på de olika lerorna. Det var en lera som var väldigt mjuk och lätt att arbeta med och det var även en lera som kändes som en stenig lera. Med de olika lerorna skapade vi olika föremål. Vi skulle skapa olika föremål som skulle symbolisera olika känslor. Vi avslutade workshopen med att vi skulle tillsammans i grupper skapa ett så högt torn som möjligt medhjälp av lera och penslar. 

Jag tyckte det var jätte roligt att arbeta både med papier maché och med lera. Det är något jag gärna  vill använda mig av i barngruppen. När barnen får arbeta med lera får de träna sina sinnen genom att dem kan lukta, smaka och känna på leran. Barnen får även genom dessa aktiviteter träna språket genom att använda nya begrepp och olika benämningar. Jag anser även att barnen får träna matematik då dem tränar på olika former, mängder, mätning och olika lägesord som över, under, bakom och framför. 

I läroplanen för förskolan redogörs det för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö 98 rev. 2010 s.10). 

En aktivitet som jag gjorde ute på min praktikplats i termin fyra,  som jag kan koppla till en av aktiviteterna vi gjorde idag är tornbygget. Under min vfu i termin fyra gjorde jag tillsammans med åtta barn en aktivitet där barnen tillsammans skulle bygga varsitt torn som skulle vara så högt och stabilt som möjligt. Jag delade upp barnen i två grupper med fyra barn i varje. Det ända materialet barnen fick använda sig av var papper, sugrör och tejp. Den aktiviteten tyckte barnen var super rolig och jag hade definitivt kunna att tänka mig att göra om samma aktivitet fast denna gången med lera och pinnar. 

Bilder från min aktivitet jag gjorde i termin fyra. Tornbygge.

-------------------

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Hej!

Idag hade vi en workshop i bild tillsammans med Mats. Workshopen började med att Mats berättade lite om optisk medelpunkt. Den optiska medelpunkten ligger oftast lite högre upp än mitten och antingen på höger eller vänster sida. Den optiska medelpunkten är den punkt där vårt fokus fastnar först. Mats[1], gav ett exempel på en film med Julia Roberts, där hon dyker upp i tv rutan i högra hörnet i klädd i en röd klänning. När Julia dyker upp i rutan fastnar vår blick direkt där. Även om vi tror att det är en slump så är det vår blick som dras till den optiska medelpunkten.

Efter genomgången började vi arbeta med dagens uppgift som var uppdelad i tio olika uppgifter. Vi skulle alla skapa en liten tittruta som skulle vara i samma storlek som ett frimärke. Vi gjorde sedan en titthålsförstoring av en bild och genom att återskapa en förstoring av bilden i olika slags material skapade vi olika mönster. Vi fick använda oss av massvis med olika material, som akvarellpapper och akvarellfärger, pastellfärger, vattenfärg, kritor och flera olika material. Det var en jätte rolig uppgift och jag fick chansen att prova på att arbeta med material som jag aldrig hade testat tidigare.

Dagens uppgift gjorde så jag var tvungen att tänka lite utanför ramarna och jag fick chansen att skapa det jag ville med fria händer. Jag var osäker från början på vad jag skulle göra men jag bestämde mig sedan för att bara köra på och testa mig fram. Jag tänkte att ingenting är fel och jag tycker det är extremt viktigt att man både som pedagog och elev vågar testa sig fram utan att vara rädd för att det man skapar ska anses som fel eller fult.

Utbudet av material var extremt stor. 

En kopia av samma bild fast i fem olika typer av material. 

Med hjälp av bilderna kunde jag skapade olika mönster. 

Körling (2012, s.247-248) beskriver hur pedagogens ifrågasättande och kritiserande av elevernas arbeten kan skapa känslan av misslyckande hos eleverna och även känslan av att deras arbeten inte når upp till lärarens förväntningar. Jag förstår att man som pedagog har sina egna förväntningar på en uppgift och när resultatet inte blir som man hade tänkt sig är risken stor att pedagogen känner sig missnöjd. Därför tycker jag det är extra viktigt att man som pedagog inte sätter för stor press på varken sig själv eller på barnen. Det är även viktigt att pedagogen tänker på hur hen talar till barnen så barnen inte får känslan av skam och misslyckande.

Skillnaden mellan att styra och stötta i en aktivitet enligt mig är att när man som pedagog styr är det tänkt att barnen ska göra det som pedagogen bestämt och ofta förväntas det att barnens resultat ska bli så likt som möjligt. Men styra kan även vara en fördel när man som pedagog inte vill att uppgiften ska vara allt för fri men att den styrs inom vissa gränser. Vid en aktiviteter som kräver pedagogen stöd anser jag att barnen ska få lite firare tyglar och pedagogen ska finns där för att stötta vid frågor och problem men det är inga strikta linjer på vad som måste göras. Det är viktigt för mig att som pedagog visa barnen att ingenting är fel och att barnens tankar och åsikter är något positivt som jag ska ta tillvara på vid aktiviteter och uppgifter.

-------------------------------------------------------

Referenser: 

[1] Mats Andersson, Workshop Campus Varberg, 2014-09-16. 

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber