Efter föreläsningen om kartläggningsinstrument hade vi en föreläsning/workshop om bilderboken tillsammans med Eva Wahlström. Eva [1] beskrev hur bilderböcker ska ha många bilder och helst inte vara för tjocka. Eva [2] nämnde även hur barn gärna fastnar för att bläddra och byta sida i böcker och därför är det bra om boken har många bilder så barnet inte tappar intresset. 

Efter det blev vi indelade i olika grupper där vi tillsammans skulle skapa en nya saga utifrån en färdig bok men där alla texter i boken var täckta med post-it lappar. I min grupp fick vi en bok som enligt oss handlade om en mus om hette Kalle. I vår saga begav sig Kalle ut på ett äventyr. Efter alla grupper var färdiga fick först läsa upp våra egna sagor och sedan fick vi ta bort post-it lapparna och läsa original sagan. Det var väldigt roligt och bjöd på många skratt. Jag tyckte aktiviteten var väldigt språkutvecklande och jag hade definitivt kunna tänka mig att använda mig av aktiviteten i barngruppen. 

-------------------------------------

Referenser

Under föreläsningen kartlägningsinstrument för barns språkutveckling gick Ann-Katrin[1] igenom hur vi som pedagoger måste observera, bedöma och dokumentera det barnen gör i verksamheten för att på så sätt kunna se vad barnen lär sig, hur de lär sig och vad barnen kan och inte kan. Ann-Katrin [2] beskrev även hur viktigt det är att pedagogerna använder kartläggning som en metod för att se vad barnen kan och vad barnen inte kan. På samma gång måste vi som pedagoger kunna utvärdera verksamheten och inte peka ut något enskilt barn. 

Ann-Katrin[3] presenterade sedan för oss metoden TRAS. Tras står för tidig registrering av språkutvecklingen som är en metod som används i verksamheten för att observera barnen ur samma perspektiv utan att peka ut något enskilt barn.  Det är en metod som ska hjälpa pedagogerna att se vart i språkutvecklingen barnen befinner sig och  för att se vad för åtgärder som eventuellt skall göras. 

Läroplanen för förskolan redogör för hur språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö 98 rev 2010, s.7). 

--------------------------------

Referenser

1. Ann-Katrin Svensson. Campus Varberg. 2014-10-02

2. Ann-Katrin Svensson. Campus Varberg. 2014-10-02

3. Ann-Katrin Svensson. Campus Varberg. 2014-10-02

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Dagen började med att vi hade en föreläsning om medierat lärande tillsammans med Gunilla Fihn. Gunilla [1] redovisade i sin Powerpoint om medierat, multimodalitet och problembaserat lärande. Gunilla beskrev då medierat som ett sätt att förmedla, problembaserat som ett förändringspotential och multimodalitet som en kombination av olika resurser, som t ex: uttryck, bilder, siffror och genom gester. 

Efter föreläsningen fortsatte vi med en workshop i drama. Gunilla[2] beskrev hur drama skapas genom att åskådliggöra en handling, känsla eller tanke och att drama existerar i: 

• Teater
• Vardagen
• pedagogiken 

Einarsson (2013, ss.126-127) beskriver hur drama undervisning är väldigt lärorik och utmanar eleverna till att träna på att använda sitt kroppsspråk, träna på att utveckla sin egen identitet och testa på att gå in olika roller tillsammans med andra elever. Jag tycker dramaundervisning är väldigt roligt och lärorikt då pedagogen kan använda dramaundervisningen på så många olika sätt tillsammans med barngruppen. Pedagogen kan tillsammans med barngruppen spela teater, leka lekar där barnen ska gestalta sina känslor och även dramatisera olika vardagssituationer genom lekar. I dessa olika aktiviteter kan man både få in språk, matematik, motorik och teknik. 

Under workshopen i drama fick vi även sitta två och två och måla av varandra utan att titta. Det var en rolig uppgift med samtidigt lite svårt då man inte såg vart man målade. Vi avslutade workshopen med att vi fick ligga ner och lyssna på en saga som Gunilla läste. Efter det skulle vi själva få läsa en bok i mindre gruppen och sedan fick vi diskutera bokens handling. 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98 rev 2010, s.10). 

----------------------------------------

Referenser 

Dagen började med en föreläsning/workshop tillsammans med Camilla Carlsson. Föreläsningen handlade om kommunikation och olika sätt att kommunicera på. Camilla [1] pratade om AKK, som står för alternativ och kompletterande kommunikation. AKK handlar om olika slags språk och vad för hjälpmedel som pedagogen och barnet behöver. Det var bland annat kroppsspråk, gester och tecken. Olika hjälpmedel som kan vara bra att ha till är foton, symboler och digitala verktyg. 

Den störtsa delen av föreläsningen och workshopen handlade om TAKK, Tecken som alternativ och kompletternade kommunikation. Camilla [2] presenterade olika slags tecken och visade oss ett teckenlexikon och vi fick även titta på en video där en pedagog sjunger och gör tecken till sången Björnen sover. 

Efter det fick vi sitta i våra studiegrupper och träna på olika typer av tecken som vi kan ha användning för i förskolan. Jag lärde mig göra tecken för bland annat orden förskola, fågel, jag vill leka kurragömma och har/vart och hur. Vi fick sedan även titta i olika barnböcker och även testa på att använda teckenlexikon. 

Jag tyckte föreläsningen och workshopen var väldigt givande och jag hade gärna viljat lära mig mer tecken. Jag tycker att tecken är ett jättebra sätt att kommunicera på tillsammans med barn som har svårt att uttrycka sig i ord. Samtidigt tycker jag även att barn utan kommunikations svårigheter kan ha nytta av att lära sig tecken. Jag tror det kan vara roligt både för barnen och pedagogerna. Barnen får se och lära sig hur man kan kommunicera på olika sätt och inte endast genom ord. 

 En av barnböckerna som handlade om att städa upp efter sig. 

 Två bilder som är tagna ur en barnbok som handlade om några barn som lekte kurragömma. 

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, s.9) redogörs det för att 

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. 

Björklund (2008, ss.94-95) beskriver hur barn på förskolan ständigt är omgivna av en språkligmiljö med text och tecken och på så sätt har barnen alltid en nära tillgång till språket. Jag kan relatera till det Björklund skriver eftersom jag håller med om att i förskolans miljö finns det ofta mycket text och tecken. Jag tycker det är viktigt att det finns text och tecken i förskolans miljö eftersom det ska väcka barnens nyfikenhet till språket. Jag anser att alla förskolor borde ha tillgång till minst tre typer av teckenböcker. Även om barnen inte är i behov av teckenspråket så tror jag att barnen kommer tycka att det är väldigt roligt samtidigt som det är väldigt lärorikt för barnen att se hur man kan kommunicera på olika sätt.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mål ur kursplanen:

•  Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

---------------------------------------

Referenser:

[1] Camilla Carlsson. Campus Varberg 2014-09-30

[2] Camilla Carlsson. Campus Varberg 2014-09-30

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009
Tillgänglig på Internet: http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Hej!

Här kommer andra avsnittet av vår podcast. I avsnitt två delar vi med oss om våra tankar och reflektioner kring musik som verktyg i förskolan samt hur man kan arbeta med musik tillsammans med barnen. 

Från vänster - Jag, Terese & Veronica. 

Idag hade vi vår första workshop i musik tillsammans med Hanna Höglind. Dagens workshop handlade om rytmik och vi gjorde tillsammans olika övningar med sånger, ramsor och olika rörelser. Vi gjorde även övningar där vi skulle hitta och känna igen takten och höra om de var två, tre eller fyrtakt. Jag kommer att återkomma till ämnet musik och workshopen i vår kommande podcast - Musik. Podcasten kommer upp på bloggen inom kort. 

En video från dagens workshop. 

 Gruppövningar där vi skulle träna på olika takter, sånger och ramsor. 

Hej!

Idag hade vi workshop bild 2 med Mats Andersson. Dagens uppgift var att skapa eget papper och att skapa Papier mache och olika figurer. Mats visade oss hur vi genom att mixa klippt tidningspapper och vatten kunde skapa eget papper. Papier manche tyckte jag var lite svårare att skapa då man skulle mixa rivet papper med tapet lim och vatten. Efter man hade mixat ihop det till en röra kunde man välja att blanda i någon färg. Jag valde att färga mitt rosa. Sedan skulle man hälla ner den mixade röran i en tyg bit för att på så sätt kunna trycka ut allt vatten ur massan. När man hade fått ut allt vatten hade massan blivit som lera och jag kunde arbeta med massan för att skapa en figur. Jag valde att skapa de till en cupcake. Det var två jätte roliga uppgifter som jag aldrig testat tidigare. Jag hade absolut kunnat tänka mig att göra detta som en aktivitet ute i barngruppen, det är roligt samtidigt som barnen får testa på skapa något på egen hand. 

Efter vi hade skapat papier maché och eget papper skulle vi arbeta med olika typer av lera. Vi fick testa att känna och stå på de olika lerorna. Det var en lera som var väldigt mjuk och lätt att arbeta med och det var även en lera som kändes som en stenig lera. Med de olika lerorna skapade vi olika föremål. Vi skulle skapa olika föremål som skulle symbolisera olika känslor. Vi avslutade workshopen med att vi skulle tillsammans i grupper skapa ett så högt torn som möjligt medhjälp av lera och penslar. 

Jag tyckte det var jätte roligt att arbeta både med papier maché och med lera. Det är något jag gärna  vill använda mig av i barngruppen. När barnen får arbeta med lera får de träna sina sinnen genom att dem kan lukta, smaka och känna på leran. Barnen får även genom dessa aktiviteter träna språket genom att använda nya begrepp och olika benämningar. Jag anser även att barnen får träna matematik då dem tränar på olika former, mängder, mätning och olika lägesord som över, under, bakom och framför. 

I läroplanen för förskolan redogörs det för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö 98 rev. 2010 s.10). 

En aktivitet som jag gjorde ute på min praktikplats i termin fyra,  som jag kan koppla till en av aktiviteterna vi gjorde idag är tornbygget. Under min vfu i termin fyra gjorde jag tillsammans med åtta barn en aktivitet där barnen tillsammans skulle bygga varsitt torn som skulle vara så högt och stabilt som möjligt. Jag delade upp barnen i två grupper med fyra barn i varje. Det ända materialet barnen fick använda sig av var papper, sugrör och tejp. Den aktiviteten tyckte barnen var super rolig och jag hade definitivt kunna att tänka mig att göra om samma aktivitet fast denna gången med lera och pinnar. 

Bilder från min aktivitet jag gjorde i termin fyra. Tornbygge.

-------------------

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Idag hade vi en workshop i textil med Cathrine Berg och workshopens uppgift var att vi skulle tova en stor bild som skulle föreställa en saga eller sång. Jag skapade tillsammans med Maria & Terese W en saga om hitta Nemo. Vi valde hitta Nemo för det är en berättelse som går att utveckla på många olika sätt, man kan till exempel använda berättelsen vid ett tema arbete om havet eller vid tema djur. 

Björkdal Ordell (2008, s.17-18) beskriver hur tovning är en metod som går ut på att man bearbetar ull till en sammansatt massa. Med den bearbetande ullen kan pedagogen tillsammans med barnen skapa olika föremål, som bollar, plattor, frukter och massvis med andra figurer. Det är ett roligt läromedel som ger barnen möjlighet att skapa något på egen hand. Jag tycker tovning är en jätte bra teknik att arbeta med tillsammans i barngruppen eftersom barnen får testa på att skapa något med händerna, de får använda sina sinnen och får träna på att hjälpas åt. 

Skapande av vår platta började med att vi valde ut vilken ull vi ville använda, sedan la vi ut tre olika lager med ull på varandra. Efter vi hade hällt såpvatten över ullen fick den ligga pressad mellan två svarta säckar medan vi trampade på den. Vi skulle trampa på ullen för att ullens fiber skulle häfta fast i varandra och skapa en sammansatt massa. Sedan rullade vi in rullen i en handduk och rullande den med hjälp av våra fötter. 

När ullen hade torkat och blivit en sammansatt fyrkantig ruta kunde vi börja fästa fast färgat ull genom att använda oss av en tovnål och en tovplatta. Vi la tovplattan under vår ruta och kunde sedan med hjälp av tovnålen picka fast den färgade ullen. Efter det skulle vi strö varmt såpvatten över vår saga för att sagofigurerna skulle fästa bättre i rutan. Sedan fick plattan hänga på tork. 

Jag blev jätte nöjd med vår saga om hitta Nemo och hela skapandet av ullplattan var jätte roligt. Det är verkligen något jag hade kunnat tänka mig att göra tillsammans med en barngrupp. Vi diskuterade vad barnen lär genom att skapa en sagoplatta och jag tycker man kan få in det mesta. Man får in matematik då man pratar om olika lager, tyngder, mängder och volym. Jag tycker även man får in mycket språk genom att använda ny begrepp och sagan som barnen skapar är väldigt språkutvecklande. Man får även in mycket teknik och naturvetenskap. Pedagogen kan tillsammans med barnen diskutera var ullen kommer ifrån och vad ullen användes till förr i tiden. Barnen får även träna olika tekniker, till exempel genom att tova olika slags föremål. 

--------------------------

Referens 

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]