Idag hade vi seminarium i drama då vi började med att sitta i studiegrupperna och diskutera vad vi hade skrivit om. Gunilla Fihn gick runt i grupperna och lyssnade på våra diskussioner. Under seminariet diskutera vi: 

• Vi diskuterade mediterat lärande som ett lärande sätt som berör alla kunskapsområden, även som ett sätt att uppleva och tolka alla runt omkring oss med hjälp av olika material och redskap. 

• Vi diskuterade vad det innebär att kunna något då vi ansåg att när man kan något så känner man sig säker i sin kunskap och jag kan då förklara detta för någon annan som ännu inte har fått en förståelse för detta. 

• Vi diskuterade även om varför vi ska lära oss vissa saker och om hur viktigt de är att lära sig för att på så sätt få en förståelse för omvärlden och all dess kunskap och om hur vi själva kan vara med och påverka. 

Einarsson (2013, s.130) beskriver hur lärandet sker om, i , med och genom ett ämne. Där lärandet om ett ämne kan det t.ex vara om olika basgrunder, i ett ämne t.ex genom experiment, med ett ämne t.ex genom rollspel & diskussioner och genom ett ämne där barnen får träna på att få en djupare förståelse och genom att träna på att redovisa inför de andra barnen. 

Efter seminariet hade vi workshop då vi skulle i grupper göra olika typer av övningar för att förmedla olika känslor som vi kände när vi läste olika böcker. Min grupp läste boken om den gråtande kungen och de känslor som vi kände att boken berörde var rädsla, tillit, sorg och glädje. Vi valde ut tre aktiviteter som vi ville göra, det var lekar som hette stop och start, heta stolen och gumman knut. Eftersom alla grupper skulle redovisa sina känslor och aktiviteter hann vi bara göra en aktivitet och då valde vi heta stolen. Det var en rolig workshop där vi fick träna på att arbeta med känslorna. 

--------------------------------

Referenser

Einarsson, Anneli (2013) Dramapedagogiken som form för mediterat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwl & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur. 

Under eftermiddagen hade vi vårt första seminarium i textil. Vi blev indelade i grupper där vi fick sitta och diskutera vad vi alla hade skrivit om och vi diskuterade våra tankar och idéer. Vi i min grupp diskuterade: 

• Vi diskutterade om tovning som metod, det var något som vi alla tyckte var roligt och kunde tänka oss att testa ute i barngruppen. Vi var alla överens om att man kan få in väldigt mycket olika lärorika ämnen i textilen. Så som matematik, teknik, naturvetenskap och språk. 

• Vi diskuterade även om varför det för det mesta förekommer mer syslöjdsverksamhet i förskolan och inte mer träslöjd. Det är vanligare att barnen får testa på att sy och virka i stället för att få testa på att såga och spika. Kanske beror detta på att man anser att det är större risk för skador vid träslöjd? 

• Vi tyckte alla i gruppen det var roligt att arbeta med textil och det är något som vi alla gärna vill arbeta mer med. 

Ett citat som jag fastnade väldigt mycket för ur textilboken var: 

     "Slöjd och slöjdundervisning förknippas ofta med skaparglädje och med kreativitet, med traditioner och kulturarv men också med petiga lärare och dammiga miljöer, med lukter och minnen av ovana händer som kämpar med verktyg och material".

(Björklund 2010, s.10). 

Jag fastnade för detta citat eftersom det påminner mig om min egna slöjdundervisning som bestod av fritt skapande men med petiga lärare. Citatet får mig att känna att barnen i förskolan inte får tillräckligt med tid till att arbeta med slöjd samtidigt som det får mig att vilja prestera bättre som pedagog och ge barnen mer tid och möjlighet att få arbeta mer med textil. Jag vill visa barnen att inget är fel eller fult och jag vill inte framstå som en petig pedagog. 

--------------------------------

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Dagen började med att vi hade en föreläsning & workshop med Camilla Carlsson om GAKK. GAKK står för grafisk alternativ kompletterande kommunikation och används för att hjälpa barn i behov av stöd i deras kommunikation. 

Camilla [1], beskrev under föreläsningen hur GAKK används genom bilder, symboler och genom digitala hjälpmedel. Pedagogen kan använda sig av en pekplatta med bilder, en samtalsmatta och pratkort. 

Camilla [2] visade även filmer och exempel på metoden Bliss, som en metod då barnen använder sig av en laserstråle eller metallpinne för att peka på olika bilder för att på sätt kommunicera. 

Jag tyckte föreläsningen var jättebra och även ute på min praktikplats använder pedagogerna sig av både GAKK och TAKK. Pedagogerna och barnen i barngruppen använder sig av detta då det finns ett barn i barngruppen som är i behov av tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK)  och grafisk alternativ kompletterande kommunikation (GAKK). Jag kunde därför genom föreläsningen få en djupare förståelse för arbetet med GAKK. 

Efter föreläsningen fick vi sitta i studiegrupper och testa på att använda oss av en app som hette Om en bild där vi fick genom bilder redovisa en dag på förskolan. Det gick ut på att skapa en bildserie där man även kunde lägga till text för att beskriva vad som sker. Vi i min studiegrupp valde att redovisa i bildform en utflykt till skogen. Vi började med en bild på förskolan och sedan fortsatte det med en bild på en barngrupp som promenerar till skogen och så vidare. Sedan fick vi i studiegrupperna redovisa detta inför klassen. Jag tyckte appen var jätte bra då man kan använda sig av både bilder och text. Denna appen kan även användas som ett stöd i barnens kommunikation. Det pedagogerna skapar går även att spara och skicka ut till föräldrar så de får följa barngruppens dag. 

En bild från Camillas föreläsning. 

En bild tagen från min praktikplats där de arbetar med GAKK. 

-------------------------------------

Referenser

[1] Camilla Carlsson. Campus Varberg. 2014-10-10

[2] Camilla Carlsson. Campus Varberg. 2014-10-10

Idag hade vi ett tillfälle att skapa ett didaktiskt material som vi kan använda oss av ute på praktiken. VFU uppgiftens ena del för den här terminen är att skapa ett eget didaktiskt material som jag sedan kan använda mig av under VFUn. Det didaktiska materialet ska ingå i förskoleklassens tema och vara anpassat efter det som de arbetar med just nu. Ute på min praktikplats arbetar pedagogerna och barnen just nu mycket med alfabetet, geometriska former och med sånger med tecken som stöd. 

Jag bestämde mig då idag för att skapa ett memory med bokstäver och bilder. Memoryt går ut på att barnen ska para ihop rätt bokstav med rätt bild. På varje bild är det ett föremål, t.ex ska barnen para ihop bokstaven B med bilden på en björn. När barnen har parat ihop rätt bokstav med rätt bild ska barnen även försöka komma på två eller tre andra ord som innehåller just den bokstaven. Jag diskuterade detta först med min handledare och hon tyckte det var en jätte bra idé. 

Det andra didaktiska materialet jag valde att skapa var ett spel med geometriska former där jag gjorde trianglar, cirklar, rektanglar och kvadrater i olika storlekar och färger. På baksidan av varje form finns det en fråga eller uppgift. Det kan vara till exempel en fråga som hur många fingrar har alla barnen tillsammans eller en uppgift att räkna ut ett tal. Jag visade detta för min handledare och vi diskuterade tillsammans om aktiviteten. Hon tyckte det var en rolig aktivitet som kopplas ihop med det de arbetar med just nu. 

Jag vill inför min VFU skapar mer material då jag tänkt göra en musik aktivitet där jag leder en egen sångstund med hjälp av tecken som stöd och använda ett didaktiskt material som t.ex bilder. 

Hej!

I går (7e oktober) hade jag min första fältdag ute i förskoleklassen. Jag valde att ha en fältdag 2 (8e oktober) idag i stället eftersom vi i grupp 1 var lediga från skolan och jag kände att det var bättre att gå ut två dagar efter varandra så barnen fick en större chans att lära känna mig och jag fick chansen att prata och lära känna alla barnen i barngruppen lite mer. 

Vi började gårdagen med en samling i ett av de stora rummen. Sedan fick barnen säga sina namn och jag fick presentera mig och berätta lite om mig själv. Resten av dagen var vi till mesta dels ute i skogen. Vi besökte en stor lekplats där barnen fick leka fritt.  På tisdagar har pedagogerna och barngruppen alltid utomhusdag. Då brukar barngruppen få vara ute i skogen tillsammans med pedagogerna eller så brukar de promenera iväg till någon annan plats, t.ex till en stor lekplats som finns utanför skolans område. Förskoleklassens dag avslutas alltid klockan kvart över ett och efter det är det fritids. 

Idag började vi också morgonen med samling och två barn från barngruppen fick förklara med hjälp av bilder vad som skulle ske under dagen. Vi började med att sjunga sånger och göra tecken till och sedan gick vi ut på rast. Efter rasten skulle barnen arbeta med veckans bokstav som var bokstaven E. Barnen fick även titta på en film. Filmen vi tittade på var Fem myror är fler än fyra elefanter om bokstaven E. Sedan fick barnen hitta på egna ord som innehöll bokstaven E.

På min praktikplats är det ett barn som har downssyndrom och därför arbetar pedagogerna och barnen väldigt mycket med teckenspråk och tecken som stöd.De använder sig även av metoden GAKK, grafisk alternativ kompletterande kommunikation.  De använder sig då mycket av bilder för att förklara vad som sker under dagen. Till alla sånger och samlingar använder de sig av tecken och alla barnen tycker det är jätte roligt att kunna kommunicera på flera sätt än endast genom talet. Samtidigt blir det även lättare för barnen att förstå och kommunicera med de barnet som har downssyndrom eftersom hen endast använder sig till största del av teckenspråk och av endast ett fåtal ord. Jag lärde mig några av tecknen men vill definitivt lära mig mer. 

Just nu arbetar pedagogerna och barnen väldigt mycket med språk och matematik så det blir inom det temat som jag kommer planera mina aktiviteter. Jag trivs jätte bra på min praktikplats och det ska bli jätte roligt att få komma ut på VFU. 

Barngruppen använder sig av bilder för att visa vad som kommer ske under dagen. Varje dag börjar med att två av barnen från barngruppen får berätta för de andra barnen hur dagen ser ut. 

I hallen hänger detta schemat som barnen kan kolla på men framför allt finns det för det ska vara stöd till barnen med behov stöd i form av tecken och bilder. 

Efter klockan kvart över ett är det dags för fritids. I hallen hänger ett schema över fritidsverksamheten och vad som händer på fritids måndag till fredag. 

Hej!

En sak som jag nyligen upptäckte på min blogg är att längst ner på sidan till vänster kan man välja om man vill översätta bloggen till ett annat språk. Det finns massvis med olika språk, det finns allt från arabiska till engelska, hindi, japanska och italienska. Jag är inte säker på om översättningen blir 100% korrekt men jag blev väldigt imponerad av att denna möjligheten fanns. Tänk vilken möjlighet det skulle vara om det kunde vara så med allting ute i förskolan med? Att man kunde få alla böcker och sagor att växla mellan massvis med olika språk genom ett endaste knapptryck. 

Idag hade vi textil workshop del 2 tillsammans med Eva Wahlström. Förmiddagen började med att vi fick tillsammans i små grupper arbeta med en dikt. Utifrån dikten skulle vi brodera det som vi ansåg dikten handlade om. Vi fick en dikt som hette Jag ser dig. Vi i min grupp tolkade dikten på lite olika sätt men kom sedan gemensamt fram till hur vi skulle brodera vår bild. Det var första gången för mig som jag testade broderi och det var väldigt roligt. Efter lunchen fortsatte vi att arbeta med färger och tryck. Jag valde att skapa en matematisk påse som jag kan använda för att förvara mina matematiska verktyg som jag skapat under terminernas gång. På min påse valde jag att trycka olika matematiska föremål som tillsammans skapade olika former. Till exempel skapade jag på ena sidan fem svampar + tre svampar som är lika med åtta. Jag gjorde även uträkningar som var fel. Till exempel så gjorde jag på ena sidan , sex fötter minus två fötter är lika med åtta fötter, Jag valde att göra på olika sätt för att jag vill se om barnen lägger märke till talen som är rätt eller fel. 

Båda aktiviteterna var roliga och lärorika. Jag anser att man tränar både matematik och språk i dessa aktiviteter. Jag hade gärna kunnat tänka mig att testa dessa aktiviteter ute i barngruppen.

Vår dikt som vi fick arbeta med. 

Min matematiska påse, sidorna är ännu inte ihop sydda så en ny bild kommer längre fram. Min tanke är att ha med mig påsen ut på VFU. 

Enligt läroplanen för förskolan  (Lpfö 98 rev 2010, s.9) ska förskolan sträva efter att varje barn: 

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

-------------------------------------------------

Referenser: 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Idag hade vi en heldag med föreläsning och workshop tillsammans med Emma Almingefeldt. Vi diskuterade olika typer av flerspråkighet, vi diskuterade barn som har svenska som förstaspråk och även barn som har svenska som andraspråk. Emma [1] förklarade hur ordförrådet hos barn med svenska som förstaspråk ständigt byggs ut medan ordförrådet hos barn med svenska som andraspråk byggs upp. Emma[2] beskrev även hur pedagogerna kan arbeta med flerspråkighet i barngruppen genom att använda sig av upprepningar, benämna ord, koppla ihop bilder med ord och ta till vara på alla språk som talas i gruppen och på så sätt inkludera alla barns språk och kulturer. 

Orsaker till en långsam språkutveckling förklarade Emma [3] kunde vara att barnet inte mår bra, vistelsetiden t ex om ett barn precis anlänt till Sverige och inte kommit in i den nya vardagen och det nya språket ännu eller så kan det bero på en hjärnskada.

Tillsammans i klassen fick vi sedan sitta och diskutera vad vi som pedagoger kan göra för att träna barnen som har ytflyt (när man pratar jättebra men på samma gång inte alltid förstår innebörden av orden) , långsam språkutveckling, barns andraspråk och förstaspråk och barn med ett interkulturellt förhållningssätt.

Vi i klassen ansåg att för att träna barnen i följande situationer kan pedagogerna använda sig av:  

• Vid Barn med ytflyt: Benämna föremål, utmana barnen i kommunikationer, bokläsning med uppföljning och frågor samt använda sig av olika typer av lekar som t ex Kims lek. 
  
• Vid Barn med långsam språkutveckling: Använda sig av rim och ramsor, rörelse sånger, bilder kopplade till ord och använda sig av metoden STOP (Struktur, tid, Organiserade aktiviteter och föräldrastöd, parental support). 
• Vid Barn med svenska som andraspråk & första språket: Ta hjälp av modersmålspedagoger, bildkort med ord på olika språk, använda sånger och sagor på olika språk, ta hjälp av föräldrar och arbeta med digitala läroplattformar. 
  
• Vid Barn med ett interkulturellt förhållningssätt: Använda sig av sånger från olika kulturer & prata om olika högtider, berätta sagor från olika delar av världen/kulturer och lyfta likheter och skillnader mellan olika kulturer. 

Jag anser även att alla dessa aktiviteter kan och ska användas tillsammans med hela barngruppen och inte endast med barn som har långsam språkutveckling eller svenska som andraspråk. Jag tycker att aktiviteterna är lärorika, roliga och språkutvecklande. 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 rev 2010, s.9). 

-----------------------

Referenser 

1. Emma Almingefeldt. Campus Varberg. 2014-10-03

2. Emma Almingefeldt. Campus Varberg. 2014-10-03

3. Emma Almingefeldt. Campus Varberg. 2014-10-03

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket